nä, det är dumt att låta sej älskas av en poet - för man blir aldrig fri
jag förstod aldrig hur en så underbar man kunde vara så arg över ingenting
men jag levde i löddret på din muskullösa rygg och hur dina biceps svällde när du lutade dej mot duschväggen med slutna ögon i njutning
och hur du svällde av mina händer ren i tvål och vatten och hur jag inte kunde låta bli att fylla munnen också
och vi drömde kärleksfullt, ångande om en pall så du lättare skulle nå in i mej innan du lyfte mej över ditt knä sittande på kallt plastlock för att fylla mej mer
och avslappnat fuktig i tv-soffan stearinljussken och blänkande diskbänk med tonårskläder i högar och lungt färdiglästa läxor
masserande händer över höfthuden i tv-blått sken smygande vardagsåtrå men inte orka igen och somna tungt intill
ville jag inte se natten utanför och fortfarande överlevnadsdrömma för jag har en tro på under
men jag ser nu att det var mellanrummet mellan min sanning och din sanning som skapade så mycket ilska
Fri vers
av
sol
Läst 513 gånger Publicerad 2006-12-01 07:02
|
Nästa text
Föregående sol
Senast publicerade
Hur upplever dina smaklökar en fruktköttkyss Pappas vilda blomma skriver poesi och frågar; är du där fast jag inte ser dig du sa att jag är ingenting - men för mig är jag allt verkligheten via observation det är så enkelt att vara vacker - och så skönt att bli ren om du visste hur jag inte kan sova, för jag är så skönt svag och avväpnad i natt det är inte alltid så, att det plötsligt är slut på dropparna, men det förekommer Se alla |