Käre Goe herr Rot av Mos,
skrev hans älskarinna till tros
att herr Rot var en man
man i sagan fann
Han var dock en skälmsk matros

Älskade kärleksdruva
skrev herr Rot av mos till sin Duva
I sin dröm han såg en kvinna
som hans hjärtas ros skulle vinna
och hans längtans rubin skulle ruva

När hon sen försvann bort till Amsterdam
med en direktör för en silverkam
skrev han till henne då
kom tillbaks ska du få
mängder kärlek mitt ögas lamm

Nej vet du vad! skrev hon direkt
att här flyr jag ej tillbaka i jäkt
ty en silverkam är mer än de
alla lögner du snålt ville ge
Blott ett ärligt svar hade räckt

Du sa att din Duva var en av ett slag
att din kärlek till mig var en solfylld dag
men det kom fram till mig
att jag lurats av dig, säg!
huru var dessa kvinnors behag?

På ett stört och ett kick han stack sin kos
den goe herr Rot av Mos
att långt bort i Nederländerna
få rentvå båda händerna
och åter få kyssa sin älskling nos

Åh förlåt mig min hind!
jag var dum, jag var blind
de betydde då aldrig ett skvatt
men jag föll, vid min kostym min kravatt
Kom ta mig tillbaks du min äppelkind

Oh min goe goe herr Rot av Mos
sade Duvan det var blott ej jag som bedro's
För min vän det var ej första gången
en direktör för mig sjöng sången
om gull o pärlor o äppeljos

Min duva då glömmer vi allt på ett kick
låt oss skaffa vår kärlek i bättre skick
du var nedrig mot mig
jag sa lögner till dig
är det jos du vill ha se här drick!

Och av kärleksjos sen de båda drack
hon lämna sin direktör sa ej tack
flytta hem och men behöll sin silverkam
och herr Rot av Mos sade utan skam
upp relation med (nästan) varje madam

Om de levde lyckligt i alla dar?
som äkta par, som kvinna och karl
det vet ingen levande själ
men jag vet att de hade sjudundrandes gräl
under ett palmträd på Zanzibar