lagomgudlik...
Olika lager av
samma
känslor
förvaras i liknande
skikt
kanske borde någon
sätta små gula lappar
på allt
så det blir lättare
jag blandar ihop
saker
får för mig
att jag talar
nya språk
flytande
kanske är det bara
mina bilder
som kommer in på en annan
frekvens
tjugotvå grader
mera
sydväst
för en sak
har jag insett
det handlar om
frekvenser
och grader
många påstår
att det handlar
om andra saker
som sjukdom
och förfall
jag ger dom rätt
i vissa saker
men bara på
andra skikt
och lager
jag ser bara barn
när jag blundar
blöjbajsande
dagisbarn
som hostar
och hatar
alla gröna
bollar
längs väggarna
hänger dom förslavade
föräldrarna
uppspikade
av plikten
och skammens
trippelglasbärande gudar
dagisfröknar som badar
i baljor
fyllda
av amputerade
barnpersonligheter
en kvart
innan
i samma lager
fick alla smaka
på svekets
uringula
snö
alla var lyckliga
i fyra
frekvenser
barnen åt
föräldrarna tillbad
fröknarna smorde in varandra
med beslagtagna
framtidsdrömmar
kanske
skulle tiden ha stannat där
när allt var
så vackert
och fyllt av sånt
man minns
men
bilderna stod på kö
och ville strippa
och jag var inte
stark nog
att trycka på paus…