när värmen inte trivs mer, drar kylan sakta in,
kommer flinga, för flinga att sakta sätta spinn.
virvlar av vindar som är på väg att gå till sängs,
rensar rabatter, och gamla löv de slängs.
vi gör yta för täcke, av kyla och av kristall,
domherren sjunger vackert, i en frusen tall.

när fåglarna slutat sjunga, och tagit sig sin vila,
finns några fåglar kvar, som nu snabbt får ila.
vintern tar över och solens strimmor är bleka,
värmens förlust mot kylan, går inte att förneka.
för nu står vi här ytterligare en tid,
i väntan på tystnad på vintertäckefrid.