Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En av mina älsklingar blev dumpad i jul, mina vänner är deprimerade (orkar inte gå in på detaljer), en av mina pojkar har ätstörningar, jag hade ett bråk med en av emo-sötingarna idag, musiken har gått sönder i tusen bitar. Hur tror ni att jag mår?


(Ingen titel...)

Har du några drömmar kvar?
Har du några små ord fasttejpade i ditt huvud?
Som egentligen inte betyder något för någon annan än dig?
Har du något du vill berätta?
Älskling, du vet att du kan lita på mig.
Det är världen utanför som är hemsk, inte jag.
Älskling, lyssna på mig.
Det är inget fel på dig, det är världen som är så otroligt oförståelig.
Älskling, se på mig. Se vad dom gjorde med mig, det är dags att slå tillbaka, det är dags att ge tillbaks för alla slag och alla sår (invärtes och utvärtes), det är dags att visa vad vi står för.
Älskling, det är dags nu.
Dödens stora stillhet känns så nära.
Förlåt... Det var inte meningen att störa dig.
Jag ska gå nu ändå så, vi hörs väl nån gång...
Eller snarare aldrig,
för jag vet att du hatar mig,
och alltid har gjort...




Fri vers av xXHeyBobXx
Läst 407 gånger
Publicerad 2006-12-28 23:42



Bookmark and Share


  Anders P VIP
Gillar att du har ett personligt tilltal i dikten; -"Älskling", men tror att den kan redigeras lite.
2007-01-03
  > Nästa text
< Föregående

xXHeyBobXx
xXHeyBobXx