Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När allting inom dig talar emot dig..om förhoppning för nya vägar. När du vet att det inte finns någon återvändo..såren är för djupa och för smärtsamma. Att kunna övertala sin kropp sin själ..: Det tar tid... det kommer att vända..... framåt!


Med Tiden

Hur känns det…att ännu en dag leva utan kärleken
Som du en gång värdesatte så högt
Hur känns det när alla minnen tränger sig på
Som en icke välkommen gäst

När hjärtat säger dig att du inte kan fly
Från kärleken som fortfarande styr
När själen känns som en stillastående vind
Som inte finner nya vägar att förflyttas till

När ögonen som fäller tår för tår.. inte ser framåt
Av rädslan för mörker
När benen inte bär dig dit du vill
För trötta för nya vägar
Som råder dig som varje nerv i kroppen…

Att återvända…



Hur känns det.....


Kroppen behöver vila.






Fri vers av Veronica
Läst 364 gånger
Publicerad 2007-01-05 04:02



Bookmark and Share


    Vindil
Jo, det var fint och lite skört skrivet. Om att vila själen för att komma igen även när man inte riktigt vet att man ska komma igen [min anm. bara]. Dikten säger något till mig iallafall. Sånt här gillar jag.
2007-01-05
  > Nästa text
< Föregående

Veronica
Veronica