En sekund, en minut eller timme
försvinner så svinnande fort
och där i mitt innersta minne
jag kommer ihåg det jag inte gjort.

Men tiden den är så omutlig,
den går och går som den vill,
men för alla är den ändå slutlig
en dag då du inte längre finns till.

Ett år, ett decennium ett sekel
det blir oräkneligt antal minuter,
fast de kryper sakta som en stekel,
som klamrar sig på ett strå och njuter.

Jag tittar en minut eller kanske två.
med tiden är det bara så.
att den går fort eller sakta som den vill
på ett decennium är det ingen
som minns att du funnit till.