Till alla mina vänner:

Om det sker att vi tar avsked av varandra
för att aldrig ses fler gånger;

då ska jag inte skriva sånger
om vad vår kära stumhet gör,

inte dikta svärd av ord,

inte slå
med den nära kärleken som bränns

Om det sista som jag känner är:
Dumhet Skam Ånger

allt som finns men aldrig nämns
vid sitt rätta namn;

det här;
det som minns men ej bekänns,

så ska jag inte gråta mer;
inte klandra,
utan förlåta er
för den famn som även jag kan mista

Då ska jag bli ett med allt vi båda sett,
och vara fri som den enda smekning vinden gör
för hela skogens räkning