...
Jag minns knappt längre ljudet av en dialog
Jag kommer knappt längre ihåg hur det känns
att byta andetag med någon
eller hur en annan kropp kan värma upp ett helt rum
som tusen värmeljus innanför tröjan
Jag har nästan glömt hur det är
att kunna varje rörelse i någons tunga
eller hur det känns när en hand håller om min rygg
just så där lagom hårt
När jag vaknar svettig i nattmörker,
jag har nästan glömt känslan
av en trygghet bredvid som säger
”det var bara en dröm”
Och alla dubbletter
Jag kan inte minnas
hur en annan tandborste ser ut i muggen intill min
eller hur stökigt det blir av skor vid ytterdörren
Fönsterna drar om kvällarna nu
och jag somnar av tabletter tätt intill en ljus tapet
Jag har glömt värmen när man delar ett täcke
och hur det känns att räcka till
Det är kallt inuti
och jag har tappat koden
till en dörr två kvarter bort
Jag har slutat sakna kalla kyssar en fredagskväll
för de var aldrig sanna ens då för länge sen
En tystnad i en etta
enkla andetag och en tunga utan smak
Jag kommer inte längre ihåg dialoger
eller hur det känns
när mitt hjärta slår tätt intill ett annat