Jag ställde en fråga, en fråga om livet
men det fanns så mycket saker som hade blivit övergivet.
Och att ens försöka nu det känns överdrivet.
Med tiden och livet och allt som har förändrats, jag står på samma plats så rädd för att förändras.
Jag ser mig idag men det är inte samma som förut
Det finns så mycket saker som jag vill ska komma ut.
Jag frågar mig själv vad var det som egentligen hände?
Allting blåste bort det var då allting vände.
Ett liv, kärlek och chansen det var det jag hade
men nu tappa jag balansen.
Livet är här och livet är där
Jag står imellan och plockar allt besvär.
Ingen fattar vad det handlar om,
är jag samma jag, likadan samma skit?