Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stjärnor?

I mitt inre
hörde jag dunsarna och skriken
när de en efter en föll till marken
och krossades
Eftersom de var så många
pågick detta hela natten

Morgonen efter
hade alla fallit från himlen
och smulats till kristaller
Gnistrande och vita
fyllde de marken
runt mitt hus




Fri vers av Marita Persson
Läst 342 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-01-20 19:40



Bookmark and Share


    JJ VIP
En lite skrämmande men ändå fängslande dikt.....stjärnor faller som om de vore snö...Lite magisk känsla som jag uppskattar! Mvh. JJ.
2007-04-30

  Ronny Berk
ett stjärnefall som sprakar i strålar... av ett mycket tilltalande ordbruk... tycker om...ja..
2007-04-18

  Hildegun Relefors
Det var vackert skrivet, nu är du min vän i de här spalterna!
2007-01-24
  > Nästa text
< Föregående

Marita Persson
Marita Persson