En sval kväll på en vinbar i Neapel
Vesuvius skälver i sitt inre
i feberfrossbrytningar viskar Vesuvius
hon ryker ej längre men skryter tyst om forna bedrifter
på bordet en full flaska vino novello
Neapels periferi stinker av osande sopor
det är Camorrans affärer som sticker i luktsinnet
centrala Neapels hysteri accentueras av vrålande vespor
på bordet en halvtom och en ny butelj vino novello
Pompei är tömt på människor vid denna tid på kvällen
tro det eller ej men endast spöken besöker bordellerna nu
och Piazza Garibaldi är alltjämt dimmigt av latent krutrök
på bordet tvenne tomma buteljer vino novello
i vinbaren sitter tre halvfulla vänner
förnimmer inte det närliggande vansinnet
munterheten mattar ned Neapels hotfullhet
på bordet en rödvinsfläckig rödvitrutig duk
den italienska gästfriheten studsar runt i stadens gränder
när de osårbara närmar sig den napolitanska natten
ser upp mot fasaden och fönstret till ett upplyst kök
på köksbordet en oöppnad butelj vino novello