Hans kalla händer omsluter mig ömt
Jag drunknar i hans oändliga famn
Värmen blandas med en lukt av honom
All tid stoppas
Och jag är äntligen säker.

Tårarna som gömt bakom svidande ögonlock
Sugs fort upp av hans bomullströja.
Stolthetens och styrkans mask
Får jag äntligen släppa taget om
Och låta falla till marken

I famnen som ömt omsluter
Krävs det ingenting av mig
Tårar förblir tårar
och förklaring är ingenting som behövs ges
Det gäller bara att vara

Tryggheten ligger som ett moln
Jag förblir skyddad inom en bubbla
Världens ondska når mig inte
Detta är min fristad
Han är hjälten