Kan jag ge mig själv
tillåtelse
att sakna din röst,
dina skratt?

kan jag ge mig själv
tillåtelse
att sakna att se dig
sova bredvid mig.
känna dig bakom min rygg
och dina armar
runt min kropp
efteråt?

Nu är varje
ord
jag andas en lögn

för du finns i mina tankar

hela tiden

och allt jag gör
och allt jag säger

har en air av dig.
Du finns överallt
och du läcker ur mig
när jag pratar.

Allt jag gör allt jag säger
när jag inte nämner dig

är lögn

Var jag en klåda i dina fingrar,
ett kanske du måste få svar på?


Kan jag ge mig själv
tillåtelse


att inte vilja ha ett svar?