Ensamheten följer varje steg jag tar
som skuggor vid fullmåne
blå, kalla, långa.

Ensamheten finns i mitt hjärta
i min själ
ensamhetens stenar fyller
mitt bröst.

Ensamhetens tårar rinner
nedför min kind
fast mina ögon är torra,
fryser fast
i mitt ansikter
gör det stelt och naket.

Ensamhetens kalla hand
torkar bort
de frusna tårarna.