Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En exprimentell text, inte typiskt \"mig\", men intressant, rytmisk


Höstlöv


En illusion av solen
när molnen börjar tätna
när vårens skira grönska
för länge sen dött ut

När trädens grenar glöder
där solen togs som gisslan
och speglar av sitt skimmer
i rött orange och gult

En rysning under barken
får fästena att släppa
får bladen börja falla
när gisslan så ges fri

Så dunklas solens lyster
och bäddas in på marken
att gå till vinterns vila
när himlen blir till bly




Fri vers av Marita Persson
Läst 290 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-02-15 23:23



Bookmark and Share

  Heda
Jxxxlar, vad vackert, faktiskt helt njutningsstint! Sprängfylld av känslor och bilder som var alltigenom direkta, men ändå andades texten mystik. Som en lågmäld explosion! Stort beröm!
2007-11-08

    JJ VIP
Jag gillar denna! Gillar den fina rytmen, En rysning under barken får fästena att släppa\" vilket fint sätt att utrycka sig! Likaså \"när himlen bli till bly\" gråmulen november....verkligen fin! Om du inte har något emot det så bokmärker jag denna...ska läsa den en gång till innan jag ger betyg och applåd! Mvh. JJ. P.s bedömmningen känsla slutar vid 5 men du får 10! d.s
2007-04-30

  SvartaRegndroppar
Hösten är vår vän, bjärt och öm bild gav denna dikt!
2007-03-08

  Arcadia1
...där solen togs som gisslan....
Dystert men vackert.
Nu vet jag varför jag är höstmänniska.
Du bekräftade det.
2007-02-16
  > Nästa text
< Föregående

Marita Persson
Marita Persson