Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Din röst...

Jag är död
Död i dina armar
Jag dog, precis så du kom in i rummet och tog mig i din famn
då dog jag, då var snittet dragit och blodet var slut
jag hade förblödigt och du visste varför

\"tystnaden säger allt\" hade du sagt och slutat prata med mig
Din tystnad hade tagit kol på mig
Jag hade inte klarat av det, jag hade drivit mig själv till vansinne

Jag ville prata med dig, ville höra din röst
Men det fick jag inte, jag fick inte höra din röst
Rösten jag älskar att höra, jag fick inte höra den

Du hade ringt, ringt innan jag drog snittet
Jag hade inte svarat, det var försent

Visst visste jag att jag skulle få höra din röst
Men det var försent, jag hade väntat för länge
Jag hade slutat hoppats, hoppats på att få höra din röst

Jag drog snittet och sedan var det över, jag skulle dö
Du kom och du tog mig i min famn, du höll om mig
Jag visste att du skulle bli olycklig
Jag visste det, men vad hade jag inte varit dom senaste månaderna

Då jag inte hade fått höra din röst, rösten jag älskar så mycket
Rösten som tillhör dig, den rösten som alltid fått mig på bra humör

Jag dog, jag dog i dina armar, i din famn
Dina tårar som rann ner för dina kinder, då jag var död
Inte ville du att det som nyss hade hänt skulle hända
Du ville inte att jag skulle dö, på grund av dina ord

Men du visste lika lite som jag
Ingen av oss visste att jag skulle dö
att jag skulle ta livet av mig

Men nu var jag död för alltid
Och ingen skulle någonsin få höra din röst igen




Övriga genrer av MikaChan
Läst 301 gånger
Publicerad 2007-02-17 22:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MikaChan
MikaChan