Inspirerad av en dikt jag hörde på en poetry slam tidigt i februari i Uppsala. Den var klockren. \"Kataklysmisk\" betyder något i stil med katastrofal.
Fasetter
jag är förbannad
ångestfylld
kanske glad
men ändå jag
och ännu starkare
kanske starkast
surmulen
andfådd
glad
lite småledsen
som hundvalpar i regn
men också lycklig
saker går min väg
ibland inte
spelar det roll
jag är kataklysmisk
perplex
transcendent
andra ord jag knappt förstår
jag är elak och perfid
med anlag för sadism
men ändå fluffig och rosa
jag är ljus
och gillar vit choklad
jag älskar dig
jag är ilsk och vill få ut allt
jag knyter näven i fickan
och häcklar inombords
mig själv och andra
jag är liten och dum
som längtar efter stjärnstunder
jag älskar dig
jag är mörk
och gillar mörker
jag tycker om jazz
för det begriper ingen ändå
men samtidigt brinner jag
för annat och sånt som vi hittar på
jag är smart och vet vad jag gör
kanske en sista gång
spelar det nån roll
jag tror inte att allt är förutbestämt
men jag vet vad jag talar om
när jag försöker att inte strukturera mig själv
till slut kokas allt ner till en enda rad
för jag vet att jag älskar dig