Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Overload.

livet
staplar
tegel
på din grund
tills
du
blir

tung
att
du
    svajar
             och
                  inte
                        vet
                   vad 
               du
           kan
    Men
om
    du
     river i muren
                                en
                         liten
             stund
        så
kan
     du
          landa
                  ner
                        igen
                               och
                                     se
                                          hur 
                                               det
                                                    såg
                                                         ut

 

                                                    från början.

då du föddes med horistonten som din bädd, och kärleken som din kudde.

 

 

 

 




Fri vers av fossie
Läst 677 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-02-27 00:21



Bookmark and Share


  Carlita
denna är fortfarande ett givet bokmärke och favorit.. så betryggande. älskar älskar!
2008-05-19

  Robert W
det är förvillande lätt skrivet. det ligger tyngd i de enkla orden och det är vackert. oerhört vackert skrivet och utformat.
2007-03-05

  Dilsewat
slingrande, omfamnande...
2007-03-04

  Sanchez VIP
jag tyckte om denna dikt. tycker om hur den börjar tegelstenstungt, svajar man tror att hela grunden kommer att rasa men då inser man att man kanske ska göra så - dvs riva ner allt och börja om för att fånga det ursprungliga det som glömts på vägen, kärleken
2007-02-27

  Ninfa
Mycket vacker.
2007-02-27

  Carlita
De här orden var magiska.. Här står skrivet precis vad jag behövde läsa och inse just nu =)
2007-02-27
  > Nästa text
< Föregående

fossie
fossie