På en kobbe ute i havet en vinternatt,
sitter en ensam mås. Kanske väntar han på något.
Under den krusade ytan i det svarta vattnet,
sover fiskarna, nästan alla.
Långt där borta blinkar en ensam fyr,
ett varnade ljus för nattliga sjömän.
En isande vind får måsens fjädrar att darra,
han vänder sitt huvud och lyfter.
Nu väntar det svarta kalla vattnet sitt offer,
som ännu inte vet att sin grav.
Plötsligt tar ödet vid, en man faller och försvinner i mörkret.
Måsen, ett ensamt vittne flyr bort i vinden.

En begynnade gryning döljer nattens hemska skådespel.