En skärva från mitt vattenkrus
Landade framför mina fötter,
och sekunden därpå
mynnade floden ut
Vid mina tår

Lerpulverdamm forsade i rökform,
och den gråbruna jordvällingen
Svepte med sig resten av vattnet

Mina sköra händer kupades,
och den uttorkade tungan
försökte skilja vätskan från dyn

I det ögonblicket insåg jag,
att jag inte var värd den
mark jag böjde mig inför

Ögonvitor sköljdes med
pulveriserat berg,
och min mun täpptes till
av jordkrukans bitar

Färgpigment från
dekorationsmönstret häftade
sig fast i min strupe,
Nattluften blev ouppfattbar
av rökdimman

Det sköljde

Och kvävd av min egen vattenkälla,
det spruckna kruset,
Sänkte jag mig ner i den mark
som jag ej var värdig