*



Hon släpper tankarna ett tag
för hon fångar ändå alltid bara de dåliga,
och hon låter dem flyga helt fritt
för hon vet att de ändå alltid kommer tillbaka.

Med munnen blåser hon varm luft på sina händer,
och knäpper dem ett tag.
För även om Gud inte hör henne
Så känner hon sig i alla fall lite varmare.

Och alla de kotor som frusit fast i varandra
håller ryggen rak trots att hela hon känner sig böjd.
Och hennes tjocka tröja gömmer allt det
som hon inte vill att andra ska se.

Och med sin näsa som ständigt pekar upp
men ögon som tittar ned
är det inte lätt att veta vad det är hon döljer
där under sina långa ögonfransar.



*