Hårt, smärtsamt, vill inte se.
Känner de utdömande blickarna på bussen ändå.
Dagar, sekunder, vill inte uppleva.
Märker hur ålderspåren sätter rynkor i min panna.
Hårig, rakad, vill inte vara.
Känner rakapparaten forma mina skäggstrån efter andras ideal.
Helgon, jävel, tvingas acceptera vad jag blivit.
Fördomar dömer mig med ett klubbslag mot självförtroendet.
Hårda dagars håriga helgon tvingar mig ut i världen..