90-TALET

Vi pratar mer och mer,
men säger mindre och mindre.
Papperskvarnarna mal,
kopieringsmaskinerna drar
kopior.
Var skapas original
i detta nitti-tal?

Robothjärnor
producerar
meningslöst prat
tuggar om
innehållslösa ord
som \"målmedeveten
styrningsprocess\".
Dessa pratkvarnar
- hur får man stopp på dem?

Kabelkanalerna
reklamföretagen
konsulterna
utredarna
utredningskonsulterna?

Var finns arbetarna
hantverkarna
själasörjarna?
Var finns de
verkliga människorna
de som gör misstag
och står för dem
de som misslyckas
och börjar om igen?


Var finns de
mogna människorna
de som gråter med de gråtande
och gläds med de glada
som visar hänsyn
som känner ansvar
som kan stå emot en oförrätt.

Vi behöver ensamheten
tystnaden
tålamodet
Vi behöver vintern
idet - utan det
inget skapande
inget växande
ingen mognad -
inga livslevande människor.




17. VAR BARMHÄRTIG

Döm inte hunden efter håren
ej heller din broder
efter orden.
Sök att förstå
sök att gå
med honom den sista milen.
Kanske ska förlåtelsens kyss
tryckas på hans panna.





18 DET VACKRASTE ORDET

Det vackraste ordet
jag vet är mamma.
Det är lent som sammet
mjukt som välling om kvällen.
Det är ljuvt som doften av honung
varmt som tårarna
som droppar på min kind.
Det är musik
det är glädje.
Det är allt jag behöver.

- Mamma, mamma -
jag ropar det högt
jag viskar det tyst
jag säger det ofta
jag tänker det jämt.
Mamma, du förlåter, du glömmer
du låter udda vara jämt.
Det vackraste ordet är
inte \"älskling\" eller \"förlåt\",
det är bara - mamma!



19. EN MODER

Framåt natten är det dags
dags att sätta sig ned vid det nötta bordet.
Dags att lyssna till tystnaden
som stiger fram ur alla rum.
De djupa, lugna andetagen
från de sovande barnen
ger henne ro.
Det knäpper försynt i väggar och golv
- klockan är snart tolv.

Köksvattenkranen släpper motvilligt
sin droppe ifrån sig.
Kylskåpet går i gång.
Dagen har hastigt blivit natt.
Mor känner sig med ens
så förunderligt matt
Bäst att ta vara på tiden
- bäst att sova!





20. TONÅRSBARN

Var det så här det skulle bli?
Du värker i mitt hjärta.
På mina omtänksamma frågor
svarar du ingenting.
Min kärleksfulla blick
bemöter du med likgiltig min.
Min levnadsvisdom spottar
du föraktfullt åt.
Ditt språk är fullt av svordomar
och dörren smäller igen hårt
när jag frågar vart du ska.
Jag längtar efter dig
mitt tonårsbarn!



21 VÄGAR

Varje väg jag väljer
vänder i en återvändsgränd.
Varje steg jag ställer
stannar vid en gärdsgårdshägn.
-- skyltarna är borta --
Hjälp mig hitta hem!



22 STORSTADSBARN

Du barn som så krampaktigt håller
om rulltrappans räcke!
- Säg var det längesen
någon tryckte ditt täcke
och bad med dig din aftonbön?
Dina rädda ögon ropar till mig i kön:
- Krama mig hårt och länge!
Låt mig få leka, låt mig få hoppas
att solen kommer åter
och ler med sin breda mun.
Då ska jag plocka allt vackert
jag ser och ge som en gåva till dej
för att du lyste på mej.
- Tack snälla tant, jag tror bestämt
det är sant, det finns änglar ännu idag!

O, dessa ängsliga barnaögon,
som möter mig överallt
bland stenöknens betonglador.
Varför måste dessa mjuka kroppar
formas fyrkantiga i de moderna
lekplatsernas förenklade pedagogik?
Varför finns inga gammaldags gärdsgårdar
för dem att klänga över,
inga doftande klöverängar
att slå sina kullerbyttor i,
inga porlande bäckar
ekande deras skratt,
inga tomma hästhagar
för deras ystra hopp,
inga skogsbackar att ligga på rygg i
och följa molnens flykt över sommarhimlen.
VARFÖR?