Sakta går jag fram genom stilla vatten
vatten som porlar genom gistna stängda dörrar
genomskinligt som fruset glas

Sakta påminns jag av livets eviga tomhet
det tomma livet i eldens gulröda starka sken
där jag drömmer om det fulländade

Sakta lever jag vidare med nya drömmar
de nya blir fort gamla
trotsallt vill jag att de skall leva längre

Sakta upptäcker jag att mina fötter är borta
går vidare utan fötter
det gör ont men det gör livet ibland

Sakta går jag vidare i ljummet vatten
utan fötter att vandra med
vandrar vidare utan fötter i stilla vatten

Sakta möter jag elden igen
tänder åter livet inom mig
hjärtat slår och läker fötter