det är stjärnklart på natthimlen.
det är skratt och sång över allt.
musiken flyr igenom natten
och dom gladamänniskorna
vinglar fram med leendet på sina läppar.

natten är ung, och ett tag var vi
kungar min bästis och jag.
men jag fall lika snabbt igen
för du river i mig enu en gång.

du får mig att falla
med handen kring hennes midja..
och hennes.

du får mig att sluta andas
när du så kallt säger nej.
som om du aldrig brytt dig.
hela du är kall ikväll.
du är så okänslig att du
får mig att hata dig för ett tag.
ja, jag hatade verkligen dig min älskade.

du glömmde allt vi hade på en minut.
och du är nu lyckligare än någonsin
ditt hjärtlösa monster.
du trivs bra med att såra mig,
se mig falla till marken..
helt hjälplös. men du bryr dig inte,
du fortsätter skratta bort allt.
som om inget har hänt.

mitt framför mina ögon förvandlades du
till ett hemskt monster , men jag kunde
inte göra något åt det. för du slog
så hårt med dina ord, ditt skratt.
din beröring av henne..och hon.
så jag faller, jag bara faller
med räddslan av att falla helt.



och jag förlåter, jag bara förlåter.