nog minns Du väl den dagen

för det var väl den dagen
då vi långsamt dröjde oss kvar
i solnedgången

inte för att älska
inte för att äta eller dricka
endast
för att låta oss upplyftas
av av det nedersjunkande solspelet

för det var väl den dagen

som jag minns det
i klarskrift
på kvällen
den dagen
när solgömmans välsinnade strålar
speglades i våra lyckliga ögon
smektes
som ljusnadens ljuvliga slingor
i Ditt mjukblonda hår
smekte Din lystna nackes linjer
linjer av min längtans suckar

den dagen sökte sig våra händer
till vänskapens välskrivna visor
viskade vi varandra
välnader