Med gråt i halsen,
du föddes utanför hans dörr.
Du var rädd och skrek,
inget skulle vara som förr.
Livet är ingen lek.

Dagarna har gått,
och du blev van.
glädje dig åt,
livet du fått.

Åren kom och drog,
skönheten mot dig log.
Dansade med ödet,
i en vacker vals.
I en vit klänning,
finns inga problem alls.

En kvinna så vacker har du blivit nu,
i universums stjärnor återspeglas du.
läppar som en sol och gyllene hår,
du är som en juvelbeströdd vår.

dina ögon, den vackraste supernova.
dödens kvinna, i underjordens hov.
Må jag buga inför denna uppenbarelse,
må jag fråga om lov?

En gudinna vacker som snörosens blad,
som mörkrets ljus.
Jag tackade för dansen och gav mig av.

Dödens kvinna, följde i mina spår.
Flydde från underjordens hov och döden,
tillsammans har vi vandrat i tusen år.
ty döden har bestulit vår rätt att dö,
nu skapar vi våra egna öden.