Som du ser,
lever jag inte mer.

Död som en gråsten,
utan armar och utan ben.

Uppdelad i bitar ligger jag här,
du vill spy, när du står där.

Bortgången kommer jag alltid vara,
utan till någon himmel att fara.

I en kista ska jag ruttna bort,
men du är hos mig inom kort.