Hon säger ditt namn som ingen före henne. Och du, som svurit aldrig mer, känner hur du smälter som snön i April.

Men inom dig bor vintern.

För alltid, även när hennes blick möter din och du överväldigas av något så stort att du saknar ord, vet du att det kommer att sluta olyckligt.

Det gör det alltid.

Du har spelat alla roller. Den kylige, den varme, den omhändertagande och den omhändertagne. Den skräddarsydda partnern till hundra olika individer.

As you like it.

Men en dag kommer hon att tröttna på dina omsorgsfullt utmejslade masker och kräva det enda ansikte du inte kan ge henne.

Ditt eget.