Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Lite funderingar kring hur man hanterar livets små sorg- och glädjeämnen.


Om livet är en bergodalbana...

Det är lätt hänt att man faller in i vanan att vakna och famla efter sina bekymmer, precis som man vanligtvis famlar efter väckarklockan. Jag vaknade imorse, famlade, och fann ingenting. När jag satt på pendeln in till staden ertappade jag mig själv med att småle över termosmuggens kant alltmedan tåget sniglade sig fram längs spåret. Någonstans i höjd med Sumpan tjuvläste jag min tonårige sätesgrannes biologiläxa och kunde inte avhålla mig själv från att berömma hans anteckningar. ”Snygg skiss av celldelning hörru”. Minns att det slog mig: om livet är en bergodalbana får man njuta av utsikten från krönet…




Prosa (100-ordare) av Attimi
Läst 1321 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-02-15 18:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Attimi
Attimi