Klockan närmar sig soluppgång,
och fåglar sjunger sitt odé till livet.

Mina händer är iskalla,
för det blir alltid så.
Med ett leende tar du dem i dina,
lutar ditt huvud mot mitt bröst.

Fan, jag som lovat mig själv...
att det aldrig skulle bli såhär igen.

...Jag tror att jag är kär...