jag vandrar runt här
under det glödande magsåret
de kallar solen
och låser upp min cell,
tröttnar på vad öl gör med mig
dricker cider istället

jag tröttnar och reser monument
gravstenar
för avlidna kärlekar
för vilt piskande drömmar
för resor och tripper
fyllor och rus


::


hallå cowgirl,
hur är läget
jagar du dina drömmar där i skogen
vaggas till sömns
eller tvingas på knä
av andarna,

här piskar regnet
ikapp med klyschorna
ensam ung man söker
ro för natten
ett breakthrough som verkar ha förtvivlat svårt
att uppenbara sig
några vänliga ord kanske
som han ändå inte vet
vad han ska göra av

klassikerna rullar på teven
ett sällskap så gott som något
och klockan
i min kropp, under min bröstkorg
tickar hotfullt verkligt,
en dag
ger den upp
det är det enda jag är säker på
i den här världen





jag går på secondhand
köper böcker
jag redan läst och ägt,
det är som att återse
gamla vänner

och jag känner en man som
sätter kartong
över sina bokhyllor
då han lämnar sin lägenhet,
han kunde lika gärna ha kedjat fast sin själ
till en stolpe
inte gått därifrån alls

och jag vill inte bli som han
vill inte
leva ett legoliv
i struktur och aldrig växla över trean
aldrig känna
mitt liv rämna under mina fötter


så jag fnyser
och reser segel
monument över döda anteckningsböcker
torra manus, ratade och undangömda

över striderna,
skriver nekrolog över den bit av min tand hon tog
med sin knytnäve,
reser gravstenar
under prunkande sexuellt laddade pioner
kuvade av regnet,
spikar upp träkors, minnesmärken över epidemier
och virus
som kommit och gått
i mitt blod
över fyllor
och slaskiga kyssar
fummelknull och nervöst fnitter
på flickrum och i leriga diken


jag har sträckt mig
mellan stockholm och skåne
sparkat sönder göteborg
och levt med en flicka
i två ensamma år
innan resväskan sprang på vägen igen
bjöd en stackare till dans





andra långgatan, göteborg, nu
får vara mitt vattenhål
den här sommaren
och jag har en videokamera
i mina pupiller
jag ser dem
jag ser er
famla
greppa
efter pusselbitarna
läpparna som ska frigöra er
men som oftast
skär upp er, lägger er
på obduktionsborden
som de vibrerande och darrande stycken
av kött ni är,

blodet på hennes tänder är ditt
det är ditt blod
du ser när hon ler


och jag bygger tempel
reser monument
och minnesmärken
över otrohet
och timmar av hulkande
i sängen som var våran
som blev min
blev minfält på de vuxnas spelplan
där barnen trevar sig ut
med ögonbindlar
och studentmössor
med drömmarna och kropparna intakta,
och jag reser segel
i en hamnstad
där hipp-eliten betalar dyrt
för att se billiga ut


::


allt fortsätter
åren går
och minnena smärtar som en brasiliansk vaxning
där du planterar det bortrivna håret
i blomkrukor i efterhand
ser blommorna
slå ut till en ny tid
och du
vattnar dem
vårdar dem
skriver kärlekssånger till deras ära
du gör allt

precis allt i din makt
för att slippa tänka framåt