Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vänskapens Kall

Jag pågas
Men inte av
Egna plågor

Jag plågas
Av att se dig
I smärta

Jag är en vän
Eller vill
I alla fall
Försöka vara en

Jag vill hjälpa

Är jag påträngande?
Trampar jag bränd mark?
River jag upp sår?
Eller skadar jag
Något under utveckling?

Förlåt

Det var inte meningen

Verkligen

Jag kanske inte vet hur
Man läker sår

Men jag har haft sår
Ja vet
Hur de känns

Det kanske inte hjälper

Men om de gör det
Om det hjälper
Tillräckligt

Snälla

Låt mig

För skärmar du av dig
Sluter dig
I en kokong
Av läkande

Skapar du kanske nya
Annanstans

Vet själv
Att man inte kan
Släppa in alla

De som inte
Får tillåtelse
Får tyna bort

Och jag vet hur mycket det skadar

Det är en
Nästan
Omöjlig
Balansgång

Mellan att kallas
Ond
Och god

Jag förstår
Helt och hållet
Om du inte
Vill ha
Någon
Som hänger
Utan att vara till någon
Hjälp

Men om jag
Kanske denna gång
Skulle kunna
Få vara med

Få hjälpa
Kunna hjälpa

Så låt mig

Jag har varit utestängd för länge




Fri vers av Max T
Läst 386 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-05-30 21:14



Bookmark and Share


  Elionwy
kärlek. Den flyter jätte fint, orden liksom porlar fram och trots att den är lång blir man inte trött på att läsa. Många kloka vackra meningar. Jätte fint!
2007-10-13

  Lithia
Jo...jag vet hur det känns. Det är svårt att veta när man hjälper till eller bara är i vägen. Snyggt fångat!
2007-06-28

    Cammo
jag gillar den. som en bön, o matt få vara med. hjälpa.
Fin
2007-06-08

    NovaHI
\"Är jag påträngande?
Trampar jag bränd mark?
River jag upp sår?
Eller skadar jag
Något under utveckling?\"

Mitt favoritstycke :) Fint formulerat. Dikten är ganska lång men jag gillar den, orden går in i varandra, skapar nya meningar och innebörder.
2007-05-31
  > Nästa text
< Föregående

Max T
Max T