Som en vattenläcka
kryper ångest
innanför min hud
letar sig ner
till mitt hjärta
fyller det till
bristningsgränsen
pulsen skenar
andningen eskalerar
ytan krackelerar
tårar rinner ner
för min kind

Du vaknar
kysser bort
mina tårar
lägger handen
på mitt bröst
andas med mig

Älskar sönder min ångest
och bjuder istället in
grynningsljuset
som gäst