ingen tycker om mig på riktigt

värdelös

man kan inte ha mig till något alls

klarar inte av någonting

sälj mig för fem spänn

och du får fyra kronor tillbaka

det är inte ens pant på mig

kan inte bädda sägen

försöker låtsas skriva poesi

ha ha ha ja en massa ord iallafall

någon har lärt mig detta

att jag är värdelös

konstigt

vågar inte ens ta livet av mig

en fjant

om jag inte vore så feg skulle jag antagligen bli knarkare

men det är ju farligt

saknar värde

gör vad ni vill med mig

slå ihjäl mig och lägg mig i skogen

det gör inget

inget är förlorat

världen går på

ingenting är ingenting

ta bort ingenting

då finns ingenting kvar

vad gör väl det



så vaknar en känsla

kamli skakar på mig

något känns inombords

det smärtar något oerört först

vad är det där

jag skrattar till

ja

så där är det ju

blir plötsligt varm där jag ligger i diket

tittar upp

ler

smutsen rinner längst min kropp

det hugger till i bröstet

aj

vad var det där

det känns

jag börjar att gråta

så där kan man inte behandla människor

ställer mig upp

skrattar igen

blir plötsligt slagen till marken

ställer mig upp

ler

jeg lever igen

det luktar ju här

aj

hon hugger en spruta genom min arm

jag skrattar

det brinner i bröstet på mig

ställer mig stolt upp

känner igen

det finns känslor

solen sticker i mina ögon

smutsen svider i mina sår

jag ler

jag känner

kanske kan man ha mig till något

jag kan ju fylla igen diket

skrattar

river sönder mina armar

brännässlorna har gjort dem ömma

sträcker fram en hand

ler

går därifrån som en ny människa