ångest,
vi bara står där
tittar på blundar
och gråter.
undrar varför
vill att tårarna ska ta slut
att allt ska bli som det brukar.
fumlar, famlar,
faller.
djupt.
vaknar i koma
och får lust att
klippa i tusen bitar.
mammas skjorta
pappas kjol,
och hår,
massor av hår.
vaknar igen
och hittar ingen utväg.
jo ett fönstret,
spelar roll om vi är
tre trappor upp:
måste ut!