Där satt han
där stod hon
Han satt, hon stod
Hon väntade på ett svar
En fråga hon ställt
som Han skulle svara på
Han var tyst
Hon stod kvar
Händerna i sidorna, stadig rak rygg, Respekt
Han
kutig rygg, armarna hänger längs sidorna
stripigt hår
Ändå är dom lika gamla
Hon står, han sitter
han tvekar
hon är bestämd
Han lyfter mödosamt sitt huvud
ser på henne under tunga ögonlock
sväljer tungt
Öppnar munnen
Hon lystrar
(Det finns fortfarande chans till förlåtelse)
Men han stänger munnen igen
Pressar ihop läpparna, pressar ihop ögonlocken
försjunker
fäster blicken mot skorna
Hon ser hans osäkerhet
Hon ser hans tvekan
Han ser..
att hon går
hon går
går
Hennes böjda nacke bränner honom i ögonen
hon går
och kommer aldrig tillbaka