|
|
Förgängliga avtryck
Ljumma sommarvindar mig bekläda
Osedd lägrar jag en okänd strand
Fotavtryck till följd där jag beträda
Förgänglighetens bild i fuktig sand
Det finns tusentals som skulle proklamerat
Att de skapat gudabilder utav fjät
Samt i övermodig avsikt styvt stoltserat
Likväl ska sanden åter bliva slät
Så är jag blott en våg på vida vatten
Ett andetag i tidens evighet
Tankar tänkas filosofiskt framåt natten
Är livet bara arv och fruktsamhet
I det fördolda kan ingen hand beröra
En rådvill pojk som ytterst få förlät
Vem anar spår som trampats i det sköra
När sanden ligger oantastligt slät
Sommarnatt en sträng av vemod anslå
Jag står ödmjuk inför det jag inte kan
Jag har aldrig i begåvning kunnat framstå
Men jag inser nu att pojken blivit man
I det förgångna kan ingen längre höra
Vem minns längre en pojk som nyligt grät
Vad tjänar till att i hans öde röra
För imorgon dag är sanden alltjämt slät
Bunden vers
av
JJ
Läst 1162 gånger
och
applåderad av 12 personer
Publicerad 2007-07-18 23:09
|
|
|
höstblomma
..har läst några av dina texter och bugar mig djupt för både innehåll och rytm, gillar din stil och kommer helt säkert läsa mer ..bra!
2007-09-25
|
|
|
|
KonstigaKatter
Beundransvärt att ta stranden och dess sand för att visa för oss andra hur livet förflytar i tidens takt. Ur liten växer stor, sinnen mognar liksom själ, slag och smekningar av livet givna formar. Ingen försvinner utan något avtryck, man tar dem emot och lämnar likaså. Arv som blod finns och påverkas. En och den andre är värda att livetsgata gå. Vi tänker och funderar, svar vill vi hitta och gissning vi får. Livet är ett och överraskar. Man ska bara gå. Asch... din dikt för mig på många tankar, tackar och beundrar dina ord.
2007-08-22
|
|
|
|
Ti-elina
Vad du berör mig!
Med fina rim och ett innehåll som får mig att fundera får du mig att bokmärka denna =)
2007-08-05
|
|
|
|
Erika H
den lille
så skör och i behov
som växer sig stor
still i behov
den lille
vem minns väl honom?
så vackert både rimmat och skrivet
känns långt in, lämnar spår
som inte kan spolas bort
vackert
2007-07-28
|
|
|
|
Marita Persson
Håller inte med om att \"blott\" ska tas bort, vi betonar alla lite olika, men jag är rädd för att det inte stämmer (så fint som det gör nu) med övriga rader, tänk på helheten. Bara en åsikt.....
2007-07-27
|
|
|
|
"Silver"
Detta blir en bokmärkt favorit. Med som vanligt självklara rim och en rytm som blir allt bättre målas livsvisdom upp. Det som framförallt fastnar och blir det bestående intrycket är naturligtvis sanden, upprepningarna av hur den åter kommer att bli slät, men att dessa upprepningar också varieras och har olika skiftningar beroende på strof.
Konstaterandet är så grymt vackert:
\"Så är jag blott en våg på vida vatten
ett andetag i tidens evighet\"
- och ja, jag föreslår att \"Blott\" tas bort i andra raden där, för då flyter dessa sköna rader om möjligt ännu bättre, i alla fall i min läsning. Det finns några ställen till där jag skulle vilja putsa, för jag tycker så väldigt mycket om den här texten. Hör av dig om det om du vill.
Vilken dikt!
2007-07-24
|
|
|
|
Mackan
Jag har aldrig i begåvning kunnat framstå
jo min vän
det är just det du gör
talangfull poet skulle jag kalla dig
gillade dikten skarpt
härligt levande och lite gammalmodigt språk
gött mos
ha det
2007-07-22
|
|
|
|
FÖRBJUDENKÄRLEK
Du har en stor talang. Verkligen :)
Jättebra och fin dikt !
2007-07-22
|
|
|
|
BetweenTheLines
mjuk och sorgsam text,välformulerad och rytmisk!
very nice!!
2007-07-19
|
|
|
|
sunnanvind
De andra har skrivit så långa o fina kommentarer...jag får tunghäfta...Underbar dikt som säger såå mycket...Mållös läser jag o förundras över att du inte är vida känd poet! Du är helt suverän! , önskar o hoppas du känner ditt värde!
2007-07-19
|
|
|
|
Marita Persson
Du skriver dikter som smeker inombords. Perfektionismen störs av isärskrivningen: \"Sommar vindar\", rätta gärna till det. I övrigt har dú (som vanligt) skapat mästerverk. Du har lyckats med rytmen, rimmen faller in mjukt och så har du djup och budskap. Du skriver dikter i dess svåraste form OCH lyckas alldeles förträffligt!
2007-07-19
|
|
|
|
Eline.P
Så gör du det igen och igen - ger oss skönskrivna rörande livsdikter som lägger sig i själ och hjärta. En ömsint tillbakablick mitt i livet, tankar och summering som leder till vemodigt konstaterande.
2007-07-19
|
|
|
|
snöö
Ödmjukt, vemodigt och så vackert.
2007-07-19
|
|
|
|
Maria Malm
En sån ödmjuk text..lite sorglig..man är bara en våg på vatten..det uttrycket fastnade direkt. Det förgängliga avtrycket, som man lämnar..
2007-07-19
|
|
|
|
devilsangel
Oj, detta var tungt, sorgligt, smärtsamt...Men fan så bra!!
fastnar främst för detta stycke
Så är jag blott en våg på vida vatten
Ett andetag i tidens evighet
Tankar tänkas filosofiskt framåt natten
Är livet bara arv och fruktsamhet
Tankar jag känner igen, men jag kan säga, du är så mycket mer!!!
2007-07-19
|
|
|
|
Bodil Sandberg
Jag fascineras...den här är onekligen superb - och vemodigt vacker och KANONBRA!!!!!APPLÅDER !!
2007-07-19
|
|
|
|
rockpuppy
JJ, som alltid kommer du med genialiska texter som fångar en med komplexa ord som förvandlas till självklarheter med din penna. Vackert!
2007-07-19
|
|
|
|
Mats
Som en enda smekning med skimrande ordpärlor
längs raderna Bl. a.
\"Vad tjänar till att i hans öde röra
För imorgon dag är sanden alltjämt slät\"
och \"Så är jag blott en våg på vida vatten
Ett andetag i tidens evighet
Tankar tänkas filosofiskt framåt natten
Är livet bara arv och fruktsamhet\"
Bokmärkt!!! Mvh Mats
2007-07-19
|
|
|
Nästa text
Föregående
JJ
|
