Ännu en gång

går jag runt i cirklar

där jag bor

och i min cirkulation ser jag

människor bakom stängda dörrar

som äter

med sina familjer

sitter där runt matbordet

i sina fina villor

med dyra bilar parkerade på uppfarten

och äter för fulla munnar

och bara skrattar och ler

yta

och det är väl ganska komiskt

att jag tänker på det där

ni vet att skaffa barn

nä

fyfan

det ska jag aldrig göra

jag har väl sätt hur jag själv blev

och nejtack

det vill jag inte ha

sen tänker jag på min föräldrar

och jag skulle aldrig kunna se mig själv som gift

för nej då

jag vill inte ha dem dära bråken

och allt tjafs hit och dit

hellre lever jag själv

i celibat

och det kanske verkar egoistiskt

men allvarligt

såna uppoffringar är inget för mig

jag är hellre självisk då

längst ut

i kanterna

så de där familjerna kan få le

jag vet nog hur det innerst inne är

ingen är ju perfekt

de har mina föräldrar lärt mig 

Och jag vet

det kanske låter lite fånigt då

att jag jämnt går omkring där i cirklar

runt, runt, flera varv

och bara stirrar in genom rutorna

på familjer

som

äter

men det är ju inte direkt så

att man kan gå runt

i fyrkanter