Min enda ovän genom livet
min sjukdom jag nu tar för givet
Vi lever tillsammans varje evig dag
för mig helt utan behag
Jag försöker glömma dig då och då
men du är bra på att vid min sida stå

Du har ätit dig in i min kropp
utan att jag kunnat säga stopp
Nu är jag synnerligen trött
och min kropp är sargad och nött
Jag orkar inte göra det jag vill
för det krävs energi därtill

Du vinner varje kamp mot Asklepios
jag kommer aldrig riktigt loss
från dig min vän
du som inte överger mig sen