Det är stilla, tyst och jag ligger bredvid dig.
Du sover ffridfullt och jag vill se på dig i all evighet, röra vid dig.
Du ger mig inre frid från alla krav och du ger mig lugnet men du kan också väcka mina känslor till ett hungrigt lejon som är på jakt efter dig.
Hur lyckades du med detta?
Du kan förvåna mig, förstå mig, trösta mig och älsak mig och ibland tror jag du avgudar mig.
Jag älsakr dig inte för sättet du ser på mig eller för att jag får vara jag inte heller för din omtänksamhet...
Jag älskar dig för allt du är och allt du vill vara.
Du får mig att prestera och du gav mig det bästa, förmågan att älska någon på riktigt.
Jag ser på dig och inser att ögonblicket när jag ser dig sova så nära men som bara varade något ögonblick det gör ändå verkligheten så mycket skönare.