Vi tumlar runt på planet jord.
Ingen ordning.
För mycket ordning.
Verkar mest som om vi var gjorda av sand allihop.

Ibland.

Smulas sönder när vi försöker laga våra staket.
Och klippa våra perfekta gräsmattor.
Näst intill när vi fönar det lagom långa blonda håret.

Med.

Hoppa lite högre och du ramlar,
Spring lite fortare och du rumlar över kanten.

Utan.

Lek dig vidare, och andas lite oftare.
Förstå meningen med livet eller lev ändå.
Vi vill ha dig som du är.
För då kan du bli som alla andra.

Tillslut.

Inga problem, det är bara att följa.
Strömmen.
Lika långsamt, lika snabbt, lika lagom.
Tills ingen orkar mer.

(Helt slut.)