för döva öron
kyssar från sorgetonerna
värmer mina frysta lungor
och jag drar bittert efter
andan och blundar
dina ord om kärlek och
tid som läker alla sår
ekar i huvudet
och tårar från huden
bevisar en motsats
bilderna på näthinnan
bränner stora hål i hjärtat
och jag vet inte längre
om jag vill andas här
bland kaos och panik
du glömmer mig
skakandes i vårregnet
och jag skriker med
sönderklösta stämband
för döva öron
min klagosång svider i
ditt svalg och jag vet
att min tunga smakar
beskt
håll mig och säg att
du stannar genom mina
svarta nätter och röda dagar
men allt jag hör är
tystnad.
tystnad.
TYSTNAD