Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En sanningens man.


Leonardo den verklige

Varsågoda, ni får ståplats i denna ljummiga berättelse om en man som jag träffat. Han är ungefär i jämnhöjd med mig själv, men inte alls jämngammal. Han kan köra moppe, han kan göra vad jag kan. Detta är en man som kan vara den som trycker på stopp under skylten i mitt liv där det står ”inkomst” med feta gula bokstäver. Jag har inte känt honom länge, eller rättare sagt jag känner honom knappt..

Okej Leonardo är i alla fall en man med mustasch, han bär byxan över naveln och tajt ska de sitta. Vi tror nog alla att Leonardo är lite knasig, eller lite annorlunda kanske. Om jag säger mångfacetterad så passar det precis på dagen. Vi har alla ett ord som passar precist in på den karl’n. Varför har vi det? Ja du, det kan man undra. Nedan skrivna ord är ett försök till att ge er några möjliga anledningar.

Troligen lider Leo, kort för Leonardo, av något psykiskt, kanske är det alla de små vita bevingade lögnerna, vilka han spottar ur sig som en oljad kulspruta. Dessa kan ha staplats på stora högar i huvet på honom så att det till sist slagit slint. Dem lögnerna uppenbarar sig dagligen, de har nämligen strötts lite här och var i landet. Detta kan ha lett till att han nu tror att allt han själv säger är dagens sanning. Skulle han ha upplevt allt det han säger sig ha upplevt skulle han fylla 250 nästa sommar.

Gammal indian skulle han ha varit, en indian från väst som galopperar in över atlanten på en häst. Till och med det minsann, han har galopperat, inte dåligt alls det. Aja han har i alla fall en hästvans, så lite sanning finns det i hans ord. Andra människor har ju också hästsvans from time to time.

Leo är gammal, han är äldst av oss. Han kan ändå bete sig som en 4åring vid tillfällen som inte är honom till freds, han säger ”jag vill inte” i ungefär varannan mening. Om inte meningen förstås handlar om hans oerhört händelserika liv. Leo har inget gemensamt med någon, förutom att han är en människa det kommer vi inte ifrån. Inte ens hos sin egen son kan man se några snarlika drag, inte den minsta skymten av honom ser man hos hans familjemedlemmar.

Han bara ljuger och ljuger, alltid hittar han på en massa. Det kan verka ganska tröttsamnt, särskiljt för dem som inte kommer överens med honom. Det ända rätta gensvar som kan ges till honom är en lätt nickning med huvudet. Hur jobbigt är inte det på en skala från 0 till 7000. Man måste ju hålla med annars blir man överkörd av en hel hög tankar och funderingar som bara ligger och väntar på att få anfalla. Man kan inte beskylla honom för att vara fantasilös, oh nähedu minsann. En dag sa han att han haft 60 jobb allt som allt. Det skulle nog ta en del timmar av min egen tankespridda vardag att hitta på lika mycket som Leo kan varje dag.

Vi vet knappt om vi skall skratta eller gråta, för den som Leo avskyr mest i hela världen är just den person som bestämmer över honom. Eller den person som i alla fall bestämmer över honom åtta timmar om dagen. Leo bråkar gärna med människor som försöker bestämma över honom, driva med honom liksom.

Han nekar till allt det som inte gynnar honom på något sätt. Vi undrar om tolerans och ansvar existerar, men vi frågar inte honom. Jag tror inte att svaret hade varit precist eller sanningsenligt i vilket fall som helst. Detta kan bli en ganska sorglig historia för oss alla, Leo är nämligen en mycket självgod man, han bryr sig inte om oss andra egentligen. Vi kan alla bli strandade och få sovmorgon resten av året, allt på grund av en människa.

I och för sig kan jag förstå situationen. En vanlig snubbe får inget gehör från styret, så vad ska man då göra. Han är nämligen strandad, men det beror nog på att han alltid ljuger. Ingen av oss vill vara hans vänner, så vad ska han göra? Men hur ska man kunna vara vän med en som man inte kan lita på alls? En som ljuger även för sin egen familj? Men i vilket fall som helst kan jag förstå att en desperat man söker hjälp hos någon som lyssnar. Men det är mycket prat, inte mycket prat är positivt direkt. Söker denne Leonardo efter ovänner också? Om han inte trivs är det kanske dags att gå vidare. Har man haft ”60” jobb ska det väl kunna gå att ordna? Eller vilka av alla 60 jobben kan han ha trivs mest på? Han kanske inte trivs någonstans, om han är en orolig själ kanske han behöver en pratstund.

Vad Leo kommer att göra i framtiden är ett mysterium, allt han säger ju också ett mysterium. Vad som händer med oss andra och om styret och organisationerna lyckas komma överens får framtiden utvisa. Kanske slår han yxan i fel stubbe. Just nu skapar han agg, hat som riktas mot den organisation som skall upprätthålla oss vanliga ”snubbars” rättigheter. Han konverterar de som är osäkra, han häller vatten på kvarnen till dem som gläds åt att negativiteten sprids mot denna organisation. Det verkar som om Leo kommer att säga upp sig själv och tur är väl det, göra slut med oss. Men inte går han utan en rejäl ersättning nähedu. Leo kan inte gå hand i hand med någon. Han är mångfacetterad, han är säregen. Leo är bara sin egen Leo




Prosa (Novell) av Mique
Läst 477 gånger
Publicerad 2007-08-04 18:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mique

Mina favoriter
Haiku 49