Vi möttes alla.
Över en kopp kaffe i bersån.

Hatet hade nu lagt sig.
Efter år av stormar.
De hårda orden hade sinat.

Det goda hade segrat.
Den ljumma vinden fläktade och tog tag i våra hårslingor.
Den gassande solen värmde våra ansikten.

Bakom solglasögonen kisade nyfikna blickar.

Vi talade om väder och vind.
God dag och hej.

Där möttes vi.

Den enda punkten där vi kunde mötas.
Den enda skärningspunkten.

Inte så illa.

Vi möttes ju .