jag virvlar runt i korridorer
och funderar på om det är så här det är menat att vara?
jag skuttar runt i mina
alldeles
för stora byxor
och känner mig allmänt drogad
ena stunden flumglad och hög
andra stunden nere i asfalten
destruktiv och låg
som
bara
den
ser klasskamraterna gå förbi
men ingen hjälper mig upp
trots att jag skriker och sträcker ut mina armar
så är det ingen som vill hjälpa mig upp
istället kedjar de fast mig mot den varma asfalten med
hatiska blickar
och förnöjda hånskratt
och den bränns som faan mot ryggen
skulderbladen
och ryggkotorna
får tredje gradens brännskador
för på något sätt
på vägen ner
i det hårda fallet
försvann mina kläder
så nu ligger jag här
naken
bränns fast i marken
& gråter