Den hemska verkligheten igen,
jag vill skriva av mig det negativa
för att slippa bära det inom mig...här är det.
Världen behöver ett uppåtjack
Dom skrattade
Åt hans skor
Han satte en plastpåse över huvudet
Och gjorde andetagen värdefulla
Medan hans föräldrar låg utslagna
På vardagsrumsgolvet
Bland tomflaskor och spyor
Och i fönstret mittemot
Satt en flicka
Med en trasig porslinsdocka
Som egentligen var hon själv
Med vackrare ansiktsdrag
Och färre sprickor
Hennes pappa tycker om barn
Han har ett halvt
Han rör vid henne
Som ingen annan
Och alkoholistgubben i parken
Drack sin allra sista flaska
Igen
Och hur orkar man sova
I sitt eget piss egentligen?
På diskoteket en enformig väg bort
Använder dom magiskt pulver
För att kunna dansa längre
Och se roliga figurer
Men så kul är det inte att dansa
Tycker barnen vid kiosken
De läser också tidningen
Men struntar i texten
Som pojken ingen gillar
Som runkar sig lycklig
Till pappas gulnade porrtidning
Man kan nästan urskilja ansikten
Men vad spelar ansikten för roll?
Sätt en plastpåse över huvudet
Sup sönder skallen
Knapra lite piller
Eller runka bort din dag
Det mesta är ju åt helvete med världen ändå