Utmattningssyndrom och deppression - vackra sterila termer


inte så vackra termer är istället


panik, hjärtklappning, att inte våga gå ut, övertygelsen om att man ska kvävas, dö, tics, att inte längre kunna prata, inte kunna svälja, kan inte sova, skakningar, social missär, att inte orka med vardagen, smuts överallt, inga vänner, dom tar barnen, dom tar huset, dom tar jobbet, man vågar inte prata med dom eller man orkar inte...man sover mest och håller sig inne, orkar inte med intryck, orkar inte ens titta på mönstrade tapeter, ingen musik, ingen TV, ingen dator...

Nu ska dom besluta att man då inte är sjuk och behöver vara sjukskriven.

Man behöver då ingen hjälp för man är ju frisk... Man kan klara sig utan vård och bara fortsätta arbeta och arbeta...

Vem skulle vilja träffa en receptionist som bara gråter och inte kan tala?
Vem skulle vilja jobba gråtandes och skakandes?
När man sen då blir av med jobbet har man ingenting kvar förutom ens sjukdom...

Vilka är ni egentligen som tycker så här?
Vilka är ni egentligen som röstar på dom här personerna?

Allt som vi tillsammans byggt upp har de nu rivit ner...

Vem har gett dom rätten?