Som en gungande saga
i evighetsfrid
är en människas levnad
i rum och i tid

Som en pendel som pendlar
mellan ytterlig gräns
och när den vidrör den ena
så känns det den bränns


Så vinglar sig livet
mellan gränserna två
Mellan rädsla och leda
så länge det gå

Men när pendeln sig saktar
och frid blir till hamn
då upphör det gränser
man själv odlat fram